Lucköppning i Malmköping 18 dec 2016

Dä lider mot jul, en ros ä utsprungen.
Å nyss fick ju snillena pris utå kungen
för upptäckter som vi har svårt att begripa,
men vackert dä så en börja lipa.

En stol gapa tom när de hade möblerat,
fast akademien i god tid inviterat.
Dä va allt en brist utan egen förskyllan,
så där kan dä gå när man inbjuder Dylan.

Han diktar nog hellre än lyssnar på talen,
å vill knappast dansa i Gyllene salen.
Rätt många har sagt dä, upprepade gånger,
att viktigast ä att han gör flera sånger.

Hans röst ä nasal, men hans ord hopp kan tända.
Han påpeka tidigt att tiden förändras.
I staden såväl som i vreten å humpen
den blitt lite kylig, ja rent utå Trumpen.

Men deppa dä ska en bestämt inte göra.
Å Dylan förklarar, om blott vi vill höra.
Don´t think twice, it´s alright heter en av hans sånger,
å visst ä dä dumt - grubbla för många gånger.

Nä, låt oss stå raka som eken å linden,
å gnola att svaret dä blåser i vinden.
Vi sjunger om glädjen å drar bort gardinen,
å takten den slår vi ju mä tamburinen.

Visst kan man huka å visst kan man ducka,
men då ä dä bättre å öppna en lucka.
Ge vindar av klokhet å glädje full fart, å
notera att luckan den har nummer 18.


Väsentligast ä förstås vad som finns i´en,
Men ändå, all heder åt Akademien.